Cypern

Att det blir problem när man parar ihop lutheranska länder med latinska det vet vi sedan tidigare. I de baltiska länderna interndevalverade man hårt. Problemet är bara att det inte räcker på Cypern då bankernas omslutning är så mycket större än BNP, d v s samma problem som på Island.

Skall man skattevägen ta in de pengar som behövs för att rädda bankerna så skulle skattesatsen säkert närmat sig för dessa länder helt oacceptabla (nordiska nivåer) förmodligen 80-90 %. Hade man istället lånat pengarna så närmar sig statsskulden 200 % av BNP. Dessa alternativ är därför uteslutna av rent praktiska men även psykosociala skäl.

Två banker på Cypern hade investerat massivt i grekiska statspapper. Kanske inget fel med det om det inte vore för att värdet skrevs ned rent tvångsmässigt med 75 %. Frågan är vad som återstår av den fordran? Hur god är Greklands betalningsförmåga sett över 10 år, obefintlig??

Kommer Grekland någonsin att få trovärdighet som en finansiell aktör?

Då börjar man ju undra. Hur många andra banker i Europa sitter med liknande papper? Hur ser deras solvens egentligen ut?

Franska banker sägs informellt vara mycket illa ute. Frankrikes största banker är nog minst sagt också ”Too Big To fail”. EU kan förmodligen aldrig rädda dessa.

Varför ska skattebetalare världen över betala bankägarnas förluster? Är det finansiellt vettigt att låta dessa vanskötta jättar få fortsätta i samma hjulspår? Skall man sätt dem i konkurs? Vem skall bekosta när man kör bank och/eller annan finans verksamhet i botten? Problemet denna gång är att det är ett helt land (precis som med Island) som gått bort sig.

När bankerna öppnar igen på Cypern så kan man räkna med att det mesta av pengarna kommer att försvinna ut från dessa. Om bankerna töms på pengar så borde de snabbt ta slut, vilket skulle kommer innebära en bankkrasch. Om ECB inte ställer upp med mer pengar (måndag) så borde det innebära att Cyperns ekonomi kraschar och att det förmodligen blir statsbankrutt innan nästkommande vecka är slut.

Det vore konstigt om Cypern därefter inte tar tillbaka sitt cypriotiska pund. Det kan gå snabbt när man lämnar Euron. Tyskland och det norra blocket vägrar ändra sig. Grekiska banker har ju också tagit över dotterbolag i Grekland till cypriotiska banker vilket tyder på att man vill avskärma Cypern om det kommer att skaka till ordentligt. Frågan är om Cypern verkligen kommer att öppna sina banker igen med Euron som valuta?

Det enklaste borde vara för Cypern att lämna Euron innan bankerna öppnar igen och ta tillbaka det cypriotiska pundet som sedan får falla i värde. Man kan inte riskera en ”bank run”, särskilt inte utan en egen fungerande centralbank. ECB kommer inte att spela denna roll om inte Tyskland ger sitt medgivande. Ryssland lånar kanske ut övergångspengar till Cypern men förmodligen inte utan hårda villkor. Så frågan är sedan om detta kommer att leda fram till ytterligare reaktioner i Sydeuropa? Kommer mer pengar att sök sin väg norrut?

Det har pratas det om krisfond med nöd-obligationer men då kommer statsskulden att överstiga 130 % vilket gör att IMF förmodligen bakar ur och därmed Tyskland också!

Frågan är därför, hur tänker de?

I det här läget tycks ju en engångsskatt på 6.75 % (< €100.000) och 9.99 % på belopp över €100.000 som en mild bris mot den storm som skulle uppstå vid en default och ett utträde ur Euron. Ett nytt cypriotiskt pund skulle förmodligen tappa ca 30 – 40 % i värde och bankerna tömmas på pengar.

Det var också det som Schumpeter föreslog för snart 100 år sedan i ”The tax state”. Redan då, under första världskriget, insåg Schumpeter långt innan någon annan att den ekonomiska verkligheten höll på att förändras. Han insåg att första världskriget hade lett till en monetarisering av ekonomin hos samtliga krigförande länder. Land efter land, inbegripet hans eget fortfarande ganska efterblivna Österrike-Ungern, hade under kriget lyckats att mobilisera hela landets likvida förmögenhet, delvis genom beskattning men huvudsakligen genom upplåning.

Pengar och krediter i stället för varor och tjänster, hade blivit den verkliga ekonomin. I en briljant avhandling som publicerades i en tysk ekonomisk tidskrift i juli 1918 – då den värld Schumpeter hade växt upp i och hade känt var på väg att rasa samman runt honom – hävdade han, att från och med nu skulle penningar och krediter komma att vara den verkliga ekonomiska hävstången. Vad han hävdade var att varken tillgången eller efterfrågan på varor, som klassikerna och sedan neoklassikerna hade hävdat, skulle bli det som bestämde den ekonomiska utvecklingen. Monetära faktorer – underskott, penningmängd, krediter samt skatter – skulle komma att bli avgörande för den ekonomiska aktiviteten men framförallt av fördelningen av de tillgängliga resurserna.

Schumpeter´s slutsats var att framväxten av en symbolekonomi som den dominerande ekonomin öppnade dörren till tyranni, ja faktiskt inbjöd till tyranni, att ekonomer nu utropade sig själva till ofelbara uppfattade han som ren hybris. Men framför allt, insåg han att det inte skulle bli nationalekonomer som utövade makten, utan politiker. För att komma tillrätta med Österrike-Ungerns finanser efter kriget föreslog han en engångsskatt för att om möjligt förhindra en skenande inflation med påföljande valutakollaps!

Så frågan är nog egentligen hur tänker de ??

Anders Borg har även uttryckt sig i liknade termer under fredagen. ”Vad har Cypern mer än stränder och en överdimensionerad finanssektor”?

Så antingen går Europas ”skattmästare” med på ännu en bail-out vilket inte är möjligt i år eftersom det är valår i Tyskland eller så får man hoppas att inte ”liten tuva stjälper stort lass”.

Tyska medborgare fick ett löfte av sina ledare under 1990-talet att förlusten av D-marken inte skulle leda till ett penningpolitiskt kaos, eller lämna dem ansvariga för PIGS skulder. Det är det ”heliga kontraktet” på vilket Tysklands EMU medlemskap bygger.

Rent politiskt är det INTE möjligt att säga till de Tyska väljarna att de räddar ett annat land så att de kan undvika smärtsamma åtstramningar som de själva har gått igenom. Sådant stöd, oavsett hur det är villkorat, är bara kontraproduktivt. Eller – ännu värre – om det inte är villkorat så vore det politiskt att skjuta sig själv i foten för alla Tyska politiker.

Det nord-sydliga konkurrenskraftsgapet och den kostnadskris som uppstod i PIGS i och med man skulle ha samma valuta som världens exportstarkaste nation skulle kunna överbryggas med mindre störningar för båda sidor om bara länderna i södra Europa valt att leva inom sina rimliga gränser vilket man inte gjort.

Det är helt enkelt så latinska samhällen fungerar, i djup kontrast till hur lutheranska samhällen fungerar – en kulturell konflikt som borde ha gett anledning till eftertanke innan Europas elit kastade sig huvudstupa in i EMU.

(Tyskland har i det nuvarande EMU-systemet genom att komprimera lönerna under ett decennium ”stulit” Euron kan det tyckas. I PIGS har t ex Italien det senaste 10 åren tappat 45 % av sin export p ga. den kostnadskris som uppstod när man skulle ha samma valuta som Tyskland. Lönekostnaden i Italien ökade med 14 %, medan den minskade med 8 % i Tyskland vid övergången till Euron och man har inte gjort något åt problemet under alla dessa år i de södra länderna).

Upplåningskostnaderna för de södra länderna har i och med euron minskat betydligt men när marknaden inte kan prissätta ett land genom dess valuta så återstår bara räntan och då kommer det att svänga därefter d v s den ”otäcka marknaden” använder sig av ”räntebärande dynamik”. EMU konvergensen i upplåningskostnader för södra Europa under de ”goda åren” visade sig därför vara en förbannelse. Men även Tyskland bär skulden för detta då man lät södra Europa låna för mycket och för billigt och invaggade som fordringsägare länderna i södra Europa i en falsk känsla av trygghet, vilket slutligen ledde fram till skuldkrisen.

Nu på kvällen (lördag) kommer det från Italienskt håll uppgifter om att den cypriotiske presidenten, Nikos Anastasiades varnade sina anhöriga om att det kärva läget i förhandlingarna med EU och att nära vänner till presidenten flyttat stora summor pengar från cypriotiska banker den sista tiden.

/P-O L/

Comments are closed.