USA kommer inte att betala sina skulder

16 Okt 2011

Det borde inte komma som en överraskning för människor som förstår ekonomi att USA aldrig kommer att kunna betala sina skulder. Beloppet/skulden är idag ca $ 14.840 mdr (Okt 2011) på utstående statspapper. $ 54.000 mdr inklusive de budget åtaganden man har gentemot statspensionärerna, delstaternas skulder m m. Exklusive ickefonderade skulder (socialförsäkringar och Medicare, totalt) är skulden på smått astronomiska $ 116.000 mdr. Även om vi bara tar kortfristiga skulder på $ 14.800 mdr, är detta 100 % av BNP. Det ökar med $ 1.300 mdr på ett år (9 %) och kommer att göra så för de kommande 2-3 åren åtminstone. Skatteintäkterna har i det närmaste kollapsat, de överstiger precis $ 2.200 mdr per år.

Räntan på $ 14.800 mdr är $ 300 mdr/år vid 2 % ränta. Mängden baby boomers som uppnått plus 60 års ålder ökar snabbt. Dessa kommer att belasta det sociala systemet med många mdr dollar under de kommande åren. Baby boomers är de människor som är födda efter andra världskriget. Om man lägger till 65 år till 1945, så hamnar man på… just det. Alla sociala avgifter som samlats in av den amerikanska regeringen under de senaste 60 åren har använts. Så var skall pengarna tas ifrån för att betala pensionärerna? USA står inför en massiv social försäkrings kris de närmsta åren. Och till detta skall läggas en arbetslöshet mätt som U6 på 17.6 %. Då det globala arbetskraftsarbitraget tog fart beräknas ca 10 milj arbeten i USA ha gått förlorade. Det var framförallt okvalificerade arbeten inom tillverkningsindustrin. Så antalet människor som skulle vilja ha ett jobb om det fanns, är förmodligen större än 17.6 %.

En del av den amerikanska statsskulden består av offentligt marknadsnoterade värdepapper som sålts av finansdepartementet och IOUS kallas ”intragovernmental” obligationer som treasury gett ut, så kallade statliga fonder såsom Social Security förvaltningsfonder när det har spenderat det förtroende fondernas pengar haft på andra statliga utgifter.

Kalifornien har fått låna $ 5.4 miljarder från en grupp banker med Golman Sachs i spetsen för att klara kommande utbetalningar. Det kallas för ”revenue anticipation notes” (RAN). Förutsättningarna för att ställa ut ”Munis”är så dåliga så nu har man RAN:s att tillgå istället, vilket säger ganska mycket om hur det är ställt i den största delstaten (Kalifornien är bankrutt, om man inte höjer skatterna rejält).

Under perioden dec 2007 till juli 2010, lånade FED ut $ 9.100 mdr i nödlån till finansiella företag över hela världen. Närmare hälften av detta – totalt ca $ 3.700 mdr – lånades ut till fem amerikanska banker, Citigroup, Morgan Stanley, Merrill Lynch, Bank of America samt Goldman Sachs. I oktober 2011 var USA:s totala börsvärde ca $ 14.500 mdr. FED pumpade alltså gladeligen in mer än hälften av det i systemet (ifall någon fortfarande tror att börsen kan gå upp).

Detta är en inflationsdrivande expansion av US dollarn utan motstycke i historien. Det representerar det största försöket någonsin att rädda ett skuld-baserat system från förödelsen som orsakats av dess egna skuld excesser. För den vanliga spararen (läs dennes besparingar) kommer kostnaden för dessa eftergifter för de globala pappersmarknaderna att bli förödande.

De finansiella myndigheterna i USA och överallt annars har gjort allt som stått i deras makt för att bankerna (som ställt ut alla dessa krediter) inte skall behöva ta ansvar för skadorna de orsakat. Detta har naturligtvis ingenting med penningpolitik att göra utan är ren och skär bankpolitik som FED håller på med, eftersom man är en privatägd centralbank som ägs av sina medlemsbanker kommer man naturligtvis aldrig att låta dessa konka. Men nu börjar det märkas, vi närmar oss faktum blir allt tydligare.

Man har orealiserade förluster på innehavda (R)MBS som man tagit över (och swappat) från de stora TBTF-bankerna av vilka de flesta är FED´s ägare. Av dessa värdepapperiserade ”hypotekslån” som utgör pant för t ex swappar mot statsobligationer (Tresasuries) utgjorde (2009) drygt 1000 mdr dollar MBS´er som placerats i bolagen Maiden I-III hos Blackrock för förvaltning. Samma papper utgör mer än hälften av FED´s balansräkning vilka togs över från ägarbankerna m.fl. till i stort sett bokfört värde när de i själva verket var värda mellan 0 och 50 % av principalen. De är inte värda mer idag vilket innebär att FED givetvis är insolvent om de skulle tvingas använda vanliga redovisningsregler. Fortfarande sitter de stora bankerna på likadana papper men tack vare att regeringen och FED såg till att man antog en ny FASB, regel 147, så slipper bankerna bokföra förlusten. (C Kamb)

Vidare har FED har använt QE2 för att deras egna banker skall kunna sälja av swappade statsobligationer och istället använda pengarna till att köpa andra räntepapper och aktier m m. liksom förhoppningsvis börja låna ut pengar genom att tillgångsvärden fortsätter att stiga.

Vad som händer när bankerna måste återköpa swappade MBS´er? FED och förlänga för tredje gången fick vi reda på för ett tag sedan. Denna gång kallas det för ”operation Twist”.

FED, treasury och Wall Street står hjälplösa inför det faktum att de bara kan bota ekonomin på bekostnad av att döda det finansiella systemet som de livnär sig på. Med tanke på vem som är Obamas största bidragsgivare till hans presidentvalskampanj 2012 (Goldman Sachs) kan vi nog bara konstatera att så naturligtvis inte kommer att ske. Det som vi svenskar känner som stat(en) har i det närmaste kollapsat i dagens USA. Är det hyperinflation vi kommer att få se?

När en valuta förlorar förtroende, blir dess fall exponentiellt, vilket hände med Zimbabwe, där i början av 80 – talet en Zimbabwe dollar motsvarade en US Dollar. Idag kostar en US Dollar, ca 200.000 Zimbabwe Dollar (om man nu kan hitta någon som vill köpa Zimbabwe Dollar?).

US Dollarn är långt ifrån där ännu, men klart är att den amerikanska regeringen har inga planer på att rätta till USA:s handelsunderskott, därför ser vi ett växande antal centralbanker vända sig mot ädelmetaller för att komma bort från US Dollarn.

De flesta ekonomer, särskilt USA ekonomer vill ha konkreta fakta. Siffror så att man kan kvantifiera nuvarande samt olika möjliga framtidsscenarion som kan uppstå när en valuta kollapsar, men det går inte. Valutasituationen är inte lika tydligt mätbar då den i verkligheten drivs stegvis av ett minskat förtroende, som sällan är kvantifierbart i förväg.

Hur mäter man ett samhälleligt fenomen, ”osäkerhet och minskat förtroende”?

Det är en ”känslomässig” icke kvantifierbar progression där förtroendet för dollarn vacklar allt mer. Det är i ett sådant klimat, en stadig degeneration av förtroende steg för steg till det sist kommer ända in i det amerikanska medelklasshemmet. Men då är kollapsen förmodligen redan ett faktum.

Eftersom förtroende är svårt att kvantifiera kommer en viss händelse som inträffar att utlösa ett sammanbrott och valutan sjunker plötsligt, ett fall från en stödnivå till nästa, tills den hittar en ny kortsiktig stödnivå och har den nivån under en tid för att det sedan bara upprepas igen, ner till en ny stödnivå.

Degenerationen accelererar sedan, valutan faller från en stödnivå till nästa snabbare och snabbare tills också kraften på fallen utvidgas. Fallen tilltar exponentiellt mot slutet.

Den slutliga kollapsen inträffar när valutan är helt misskrediterad och används då endast av de olyckliga som inte har något annat val (den undre medelklassen, de fattiga utan besparingar samt fattig pensionärer).

Under denna process av försvagat förtroende för Dollarn kommer det att vara ett instabilt element i sig att processen inte går att kvantifiera på det sätt som processen av förfall av förtroende som beskrivs ovan. Så snart Dollarn faller i värde kommer man från FED att försvara valutan endast verbalt tills en ny nedgång med en ny stödnivå med mer ”prat”, tills de tunga faller tilltar.

Alternativt ändras valutan till en ny, vars giltighet backas upp av tillgångar (kan vara land såsom i Weimarrepubliken men även guld) och är begränsad till en fast relation till dessa tillgångar till dess att förtroendet återställs genom en sund ekonomi och en balanserad handelsbalans, vilket utgör en stabil och säker grund för alla valutor. Väljer man att ge ut en ny dollar som man hävdar har värdet av t. ex 10 gamla dollar och är backad av guld måste man nog öppna ett visst valv i Kentucky annars är det föga troligt att den får någon acceptans.

/P-O L/